Hej!

Jag har inte varit så aktiv här och det har sina skäl. Dessa själ kommer jag nu berätta om.

Allt började torsdagen kl 19:00 den 30.e november. Jag hade precis ställt in Josefin i hennes box efter ett dressyrpass för Emelie i ridhuset då hon helt plötsligt började sträcka på sig. Både jag och Emelie trodde att hon sträckte ut sig efter ridpasset, alltså att hon ville sträcka ut sina muskler och tyckte att de va skönt. Vi gick in i boxen av nån anledning minns inte vilken och då helt plötsligt verkade orolig och ville lägga sig ner och ville rulla när jag och Emelie var i boxem med henne och det är inte ett naturligt beteende hos en häst. Då konstaterade vi ganska snabbt att hon kände av smärta i buken (magen) alltså kolik och jag gick ut i ridhuset och började gå med henne. En kvinna i stallet kom genast in i ridhuset och tog sig en närmare titt på Josefin då Josefin upprepade gånger sträckte ut hela kroppen och visade täcken på smärta. Jag gick och gick med henne och sedan beslöt vi oss att ringa distriktsveterinären. Veronica som kvinnan i stallet heter ringde och förklarade situationen för veterinären och veterinären sa då att vi skulle fortsätta gå med Josefin och ställa in henne i boxen och se hur hon reagerade då, om hon fortfarande ville lägga sig och om hon fortfarande sträckte ut sig, det gjorde hon så då ringde jag veterinären som då kom ut till stallet. Då var kl ca 22:00. Hon gav henne då smärtstillande och lugnande och sen gick hon in i rumpan (ändtarmen) och kände. Hon kände en liten liten förändring på tarmen vad jag minns så då beslöt hon sig för att sonda Josefin. Sonda är när man för in en lång typ av trädgårdsslang  näsan ner i strupen typ och sprutar ner tex paraffinolja precis som dom gjorde på Josefin. Men dom lyckades ju typiskt nog inte få ner slangen i näsan, dom stack sönder ett kärl så hon började blöda ner typ hela boxen i stället. (typiskt   Josefin). Så då fick hon stå med näsan i vädret ett tag tills det hade slutat blöda. Sen så fick pappa gå med henne hela natten i hopp om att hon skulle börja bajsa så att magen ska komma igång efter kolik. När en häst har kolik så blir magen alldeles tyst och då gäller det att få igång den och då är det bara att gå och gå och gå. Om Josefin skulle bli sämre under natten så skulle pappa ringa veterinären så skulle hon komma ut till stallet igen. Josefin blev sämre på morgonen vis ca 05:15 på fredag morgon så då ringde han. Hon kom ut och gav henne B-vitamin och smärtstillande och även dropp eftersom hon inte hade druckit nåt på hela natten. Sen så beslutades de att hon skulle in på kliniken. Pappa åkte hem och hämtede mig som måsta hem och sova på natten så kom jag dit vid 08:00. Jag började ju såklart gråta när jag såg Josefin stå där med nål i halsen och en droppåse upphängd på boxgallret. Då kl 08:30 lastades hon för att åka till kliniken för att träffa hennes veterinär Anette.

Väl inne på kliniken så kände även Anette i rumpan (ändtarmen) på Josefin och konstaterade då att hon hade en rejäl förstoppning och att de inte var kolik som vi först trodde. Anette gav henne lugnande och smärtstillande och lyckades sonda henne med paraffinolja. Sen sattes hon på 5 liter dropp och när hon hade fått i sig det som tog ca 20 minuter så gick jag med henne i en timme ca. Nu gällde det att få henne att bajsa och det va det paraffinoljan skulle hjälpa till mad, som ett typ av smörjmedel. Efter en där timmen så satter Josefin på 5 liter dropp igen och sen gick jag med henne igen. Jag var där med henne hela fredagen. Hon undersöktes i rumpan igen men förstoppningen hade inte släppt så hon sondades med paraffin igen och fick stå med dropp igen och sen promenad. Så fort hon fick ont så fick hon lugnande och smärtstillande. Hon visade lite aptit och de är bra och magen lät lite och de va också ett bra tecken. Hjärtat slog som det skulle så det va inget problem med det det va bara den där proppen (förstoppningen) vi väntade på skulle släppa. Anette sa att de va många hästar som kommit in på kliniken med förstoppning och många dom flesta släppte det på, väldigt väldigt få va tyvärr tvugna att avlivas. Så det va ju såklart en jobbig tid för mig. Sen så vid 17:00 åkte jag hem för då stängde dom på kliniken. Anette hade 24/7 koll på henne så det kändes jätteskönt och hon skulle ringa så fort det blev de minnsta förändring till de sämre oavsett tid på dygnet. Det va helt lugnt på lördag natt.

På lördag morgon vid 08:30 åkte jag och pappa dit igen och då hade hon känt i henne igen och då hade hon blivit lite mjukare och de hade kommit några bollar bajs och de är ju ett bra täcken, men hon sonda henne med paraffin och satte henne på dropp. Den så gick jag med henne igen en stund och sen så åkte vi därifrån en stund eftersom Anette inte kunde vara kvar. Vi åkte sen tillbaka dit vid lunch om jag minns rätt. Gick med henne ytterligare. Tror även att hon hade fått ont men Anette sa att det va bra för de hade magen och tarmen börjat röra på sig och då va det på gång att hända nått. Det gavs smärtstillande, lugnande och dropp även då. Sen åkte vi ditt ytterligare en gång vid ca 16:00 och då kom vi när hon precis skulle in och känna på henne men då hade de inte blivit några förändringar mer än bajsvätska. Sondades ytterligare en gång. Gick med henne en stund till. Jag va fast besluten att hon skulle bli bra. Märks det i texten eller?   

Och så blev det söndag. Åkte det till kl 09:00 ca och då hade hon känt i henne utan förändringar. Då fick jag gå ut och longera henne utomhus. Tror ni hon tyckte de va nå skönt eller??   Vi va ute i ljupsnön i typ en halvtimme. Frös både hon och jag med va fan gjorde det. Hon fick ju komma ut.     Sen åkte vi därifrån och jag tror inte vi åkte dit på hela dagen faktiskt.

Klockan va 22:11 när Anette ringde och sa att Josefin hade blivit mycket sämre. Hon hade gett henne MAXdos smärtstillande med Josefin hade fortfarande ont och då sa jag direkt att jag kommer in så fort jag kan. Jag ringde först pappa gråtandes i telefon att vi måste in till Josefin NU. Sen ringde jag Christian och sa att han måsta komma till mig NU och att jag måsta prata med han tills han va hemma hos mig för annars visste jag inte vad jag skulle ta mig till. Christian kom först såklart eftersom han bor typ 5 minuter ifrån mig. När pappa kom så åkte vi in på kliniken. Anette förklarade hur allt låg till och att hon inte kunde göra nått mer. Hon sa även att det inte var nån förstoppning utan de va nåt hon inte visste va de va. Hon tyckte bara att vi skulle låta Josefin få somna in. De tog inte många minuter för mig att bestämma mig. Jag behövde nog bara att gå fram till henne och krama om hennes hals så förstod dom att jag hade bestämt mig. Hon fick gå in i boxen och jag va där inne med henne en stund. Det syntes så väl och hon visade mig så tydligt vart hon hade ont. Jag gick sen till Anette och hon förklarade för mig hur själva avlivandet skulle gå till. Det gick till som så att hon först skulle ge henne en spruta som först ges till hästar som sövs inför en operation, då skulle hon falla ihop. Sen så skulle hon få en spruta som gjorde att hjärtat skulle sluta slå. Då skulle hon ta 4 djupa andetag sen skulle hjärtat sluta slå. Sen morgonen efter så skulle hon hämtas och hon skulle köras iväg på krimering och askan skulle användas som uppvärmning av nått slag. Minns inte till vad riktigt.

Jag fick gå ner med henne till ett litet stall under kliniken och säga hej då en sista gång. Sen gick jag och Christian därifrån och lämnade pappa och Anette där med henne. När allt vad klart så gick jag där. Satt där med henne på golvet både när Christian va där men var även där själv med henne en lång stund. Sjöng lite för henne och lite sånt. En mening som är bara hennes och min som jag inte kommer berätta för nån.   Löjligt kanske men de skiter jag i.

Sen gick jag därifrån och nu kommer jag aldrig mer få se min prinsessa mer. Bara sen när jag själv dör. Men hon har det bra nu och behöver inte ha ont mer. Det är huvudsaken och de skiter jag rent utsagt hur jag mår. Hon är min bästa vän och själsfrände!! Lillgumman!!  

Så den 1.a advent 2012 kl: 23:00 är en dag och tid att minnas. Man kan säga att det är min och Josefins dag!

Ska man tro på horoskop? Ibland så stämmer dom ju sjukt nog in, helläskigt. Stört som Emelie skulle ha sagt. =P

God morgon!

Igår fick jag en förfrågan av en läsare här om jag inte ville skriva och berätta om min häst så jag tänkte göra de nu. =)

Josefin Solön heter hon. Hon är ett halvblodssto på 18 år, rätt så gammal men superfin i kropp. Eller nja kanske inte så gammal ändå. Hon låter äldre än vad hon är om man säger då. =)

Halvblod är ju typiska ridhästar som både hoppas och rids dressyr på. Jag rider dressyr på henne och både hon och jag trivs med det. Visst, när vi tränar så tycker ju båda två att de är kjämpigt men så ska de ju vara annars blir det ju som att stå och stampa på samma ställe liksom. =)

Hon tycker det är suuuuperroligt att bli hoppad medans jag tycker de är lite läskigt. Men jag ska nog någongång ta mig modet att iallafall en dag i veckan hoppa henne till våren när de blir varmare och det går att nyttja uteridbanan vid stallet. =)

Just nu i detta skede så ska Josefin och jag börja bygga muskler på henne. Vi ska få hjälp av  en gullig tjej med att lägga upp ett långsiktigt schema på 3 månader (tror jag de blir) som vi ska hålla. Hon va otroligt tjock sen betet i sommras men nu är magen borta och inget onödigt fett finns på hennes kropp längre så nu fattas bara muskler. =)

Bete går hon på från när det börjar bli varmt i Maj, juni till i slutet på augusti beroende på värmen så klart. Hon är så känslig för kyla, ryggen tar sån stryk så jag är jätteförsiktig. Hon har jämt på sig täcken ute osv. Inte när de ären varm sommardag såklart men annars, liksom vår, kall sommar, höst och vinter.

Så man kan säga att jag har 3 barn. Josefin 18 år, Mimmi 4 år och Ester 1 år. =) Mimmi och Ester är förvisso mina katter men ändå. =P

Jag vill nångång betäcka Josefin och jag har hittat den perfekta hingsten. =)

Perfekt hingst!!!

De va lite av Josefin+vad jag vill med henne i framtiden och vad jag har på gång! =)

Puss och kram!

Jag tänker ofta på engelska/amerikanska men pratar på engelska. Vet inte riktigt varför faktiskt.   Lite roligt tycker jag. Kanske har en liten amerikansk gen i mig som vill blomma ut, how knows. Jag kanske börjar skriva på engelska helt plötsligt, gör det nått?    

Jag sitter nu hemma, har precis ätit med min fina syster och som precis har åkt hem. Trevligt med lite matsällskap. Idag i stallet bled de longering och ridning i de iskalla vädret. Ja det blåste ta me tusan isbitar här idag. Mindre trevligt må jag säga.

En blogg för mig är som en dagbok fast till dig som läser den. Det är ju meningen att en dagbok ska vara hemlig för andra men inte min "nätdagbok". Men de är skönt att skriva ut till ingenstans och till människor man inte känner och som inte har en aning om vem egentligen jag är innerst inne.

Så kära nätdagboken!   

Lite ironisk måste man ju få vara. =)

Livet känns rätt okej trotts att de känns lite ledsamt av en anledning ang gårdagen som jag kan skriva om då jag känner mig redo och starkare. Berättar bara de för mina närmaste just nu.

Men annars är allt bra. Jobbar på med mitt, med Josefin. Hon ska få en fin och muskulös kropp nu hade jag tänkt. =) Nån gång framåt mars ska hon vara musklad om det går som planerat, alltså om hon håller i kropp och ben med den träning jag kommer all lägga upp för henne. =) Men de ska bli kul! =)

Nu kan jag fokusera på framförallt mig och så Josefin. Mycket tid i stallet ska de bli. Det är redan mycket tid i stallet. Jag hoppas på ett riktigt vinterunderlag på vägarna snart. Och riktig pulssnö så jag kan träna styrka i snö. =)

Nä nu ska jag hoppa i duschen sen lägga mig i sängen och läsa lite innan det är dags att sova. =)

God natt mina kära nätvänner!

Puss och kram!!

Hej!

Jag har en ny adress på min blogg.

jagstyr.bloggplatsen.se

Styr er in på den istället.     

Puss o Kram   

Det tar tid att ta tag i alla saker här i livet. Jag fick en fin kommentar av en tjej för ett tag sen och jag kände igen mig i ALLT hon skrev. Sjukt, men i precis ALLT. Tänk att någon annan människa kan ha haft samma problem som lilla jag.   Det gör mig lättad och glad. Men mest lättad. Och jag får en bekräftelse om att jag nog måste fatta ett beslut som kommer närmare och närmare de rätta beslutet. Jag vet ju att det är de rätta beslutet trots allt.

Tack fina du för stödet!!   

(Kommentaren blev godkänt ändå men skit samma!   )

Tiden går och den läker alla sår. Men jag tycker å andra sidan att den gör de allt svårare om man inte tar tag i den. Så jag ska de nu, nu nu! Inte för att jag kan lova de precis nu men snart då.

Jag drommer om ett liv med barn och de snart, punkt!!

Puss och kram!!

Hejsan!

Jag har en fråga.

Hur ska man må egentligen för att må bra?

Tänk på den. För jag vet inte. Tror ingen har svaret och om nån har de så snälla berätta de för mig. Kan man må 100% bra nån gång?

Alltid är det nått som stör så att det gör så att man inte kan nå upp till att må 100% bra. Eller vad tycker ni?

Ja, jag vet inte.

Massor med ??? stör. Dom bara stör stör stör. Riktiga störon!! Varför kan dom inte räta ut sig och bli !!!! istället? Typ jag mår bra!!! De tycker jag vore perfekt.

Nog nu om deppigheter. Visa lite bilder på drömhus istället. De gör mig glad!!   De får mig att drömma och vilja haaa!!

De här huset ligger inte i Sverige men de är grymt snygt ändå.

Hus ute på Lidingö i Stockholm. Superfint. Tillsalu för 24.000.000 Lätt värt de!   

Kolla utsikten från de huset. Vacker!!!

Egen biograf.

Titta bara på köket.

Vad säger ni? Ska hag slå till?    Unna mig själv nått alldeles extra.   

Hejsan!

Tanken slog mig idag om jag kanske skulle börja blogga på engelska. Det andra modersmålet liksom. Men då måste jag veta vad ni tycker om de, är de en bra idé? Ni ska ju förstå vad jag skriver eller hur? =) Kommentera vettja. =)

Jobbdag idag som vanligt sen så blir de stallet och en härlig ridtur i de vackra höstvädret med min Josefin SOLön!!  Jag älskar min häst!! =) Mysa lite. =)

Jag vill inte ha mer regn nu. Maj kan de bli nu tycker jag. Sommaren kan börja om liksom och då vill jag ha en VARM och SOLIG sommar, ingen regnig och grå. Ogillas!!

Ha en fortsatt bra dag! =)